Jag har skrivit om företagskultur tidigare, men det är ett ämne jag pratar om och jobbar med mycket mer än jag skriver om det. I det här inlägget tänkte jag ta ett steg tillbaka och förklara vad jag menar att företagskultur egentligen är.

Det finns mängder definitioner och teorier, vissa bättre och vissa sämre. En del definitioner har ett företagsekonomiskt perspektiv, andra har ett mer sociologiskt. Jag tror att det finns en poäng i de båda.

Det finns inte ETT sätt att förklara kultur, eller ETT sätt att jobba med kultur. För att fånga vad det faktiskt handlar om behöver man tillåta sig att se det från olika perspektiv och tillämpa olika angreppssätt.

De senaste åren har synen på företagskultur utvecklats och vi har börjat se bolag och böcker som har en ny infallsvinkel. Gemensamt tycker jag kan man säga att det handlar mer och mer om upplevelse.

I det här inlägget vill jag ge en överblick över vad jag ser som ett nytt förhållningssätt till företagskultur. Jag hoppas därigenom också ge inspiration och infallsvinklar på hur man kan jobba med kultur. Mitt perspektiv sätter människan och hennes upplevelse i centrum. Det behöver inte i sig förändra alla tidigare metoder och verktyg för att jobba med kultur, men det gör vissa metoder mer relevanta.

Företagskultur som en upplevelse

Min definition av företagskultur tar fasta på upplevelsen i att göra ett jobb. Känslan står i fokus och kanske även en specifik typ av känsla (mer om det längre ner).

Företagskultur är känslan av att jobba i en organisation jämfört med en annan.

Genom att lägga fokus på känslan hamnar tolkningsföreträdet på medarbetarna. Företagskultur är inte våra värderingar. Det är hur våra värderingar känns. Det betyder också att allt är en del av kulturen. Kulturen är inte bara det fluffiga som man lägger ovanpå lönsamhetsmål, fysisk arbetsmiljö eller incitamentsprogram. Företagskultur är hur alla de attributen – och alla andra delar av företaget – känns för människorna som jobbar där.

Du kan byta jobb och ha exakt samma roll, arbetsuppgifter och ansvar i den nya organisationen. Ändå känns det på ett helt annat sätt att gå till jobbet. Känslan bygger på en mängd samverkande faktorer, alltifrån handfasta och konkreta skillnader som arbetsplats och arbetsverktyg, till djupare frågor som organisationens syfte och relationerna till kollegor.

Företagskultur som tillhörighet

För att ytterligare förstå kultur som upplevelse är det också viktigt att lyfta fram tillhörighet. Som jag nämnde är företagskultur inte bara känsla utan kanske också vissa specifika känslor och däribland känslan av tillhörighet eller identitet.

Det här är egentligen rätt etablerat om man tittar utanför företagsvärlden. Inom kulturvetenskap och sociologi är kulturell identitet och tillhörighet ett viktigt studieområde.

Självklart är kultur en fråga om tillhörighet. I en stark kultur känner alla medarbetare en tillhörighet, eller en gemenskap. Man ser i någon mån skillnaderna mellan ett ”oss” och ett ”dem”. Vi jobbar så här – de jobbar så där. De starkaste kulturerna är sannolikt de som set skillnaderna men samtidigt fullt ut respekterar olikheterna. Att vi jobbar på ett sätt och andra jobbar på ett annat sätt, betyder inte att vi tycker att vårt sätt är bättre för andra. Det handlar mer om att var och en kan ha sitt sätt – och vi identifierar oss lätt med de som gör liknande som vi.

Jag tror att vi kommer att se mer och mer av tillhörighet i arbetet kring företagskultur framöver.

Hur jobbar man med kultur när kultur handlar om känslor?

Om man ser kultur som en upplevelse och som tillhörighet – vad får det då för konsekvenser på hur man jobbar med kultur i organisationen? Perspektivskillnaden i sig gör stor skillnad tänker jag. Om vi funderar i termer av vilken känsla eller upplevelse vi vill skapa så kan vi landa i andra slutsatser än med ett mer klassiskt synsätt på kultur.

Börja i känslorna istället för värderingarna

Vilka värderingar ska vi stå för är en klassisk frågeställning i kultursammanhang. Inget fel i det, men man kan utmana det klassiska arbetssättet genom att istället börja i känslorna. Hur vill vi att det ska kännas att jobba här? Vilken känsla vill du skapa med din kultur?

Skapa förutsättningar för arbetsglädje

Ett annat sätt att jobba med kultur som en känsla, kanske är att starta från den forskning som finns om arbetsglädje? När jag föreläser om arbetsglädje är det fyra dimensioner som jag sett i forskning och litteratur, som jag alltid återkommer till. Fyra områden som gör att vi gillar och ser fram emot att gå till jobbet. Det handlar om (1) relationerna till andra, (2) möjligheten att göra sitt jobb utan för mycket styrning men med tillräckligt stöd, (3) känslan av att i någon mening bidra med något eller vara betydelsefull och (4) känslan av att bidra till något som är meningsfullt för samhället eller andra människor.

Utifrån definitionen av företagskultur som en känsla, tror jag att det i de här dimensionerna av arbetsglädje också finns mycket att hämta för att bygga en stark kultur.

Varför kommer det här nu?

Att se företagskultur som en upplevelse och som tillhörighet är helt naturliga konsekvenser av hur arbetsmarknaden och världen i allmänhet utvecklas. Fler och fler vill något mer med sitt yrkesliv än att bara ha en sysselsättning eller lyfta en lönecheck. Vi förväntar oss att utvecklas, att göra något meningsfullt. Och eftersom meningsfullhet – till skillnad från pengar och bonus – är högst personligt, kommer vi att alltmer söka oss till de sammanhang som vi själva känner mest för.

Vad är dina tankar kring företagskultur? Vilka kulturer har du upplevts som starkast? Hur tycker du att man kan möjliggöra eller bygga en stark kultur?

Jag vill påskynda utvecklingen mot ett mer flexibelt, öppet och dynamiskt arbetsliv. Jag är entreprenör, föreläsare och digital affärsrådgivare. Från att ha jobbat i stora organisationer som PwC, Socialstyrelsen och Försvarsmakten, driver jag nu ett litet team där kultur och samhörighet byggs med digitala verktyg. Utan kontor och med spridning över fyra kontinenter samarbetar vi helt online. Vill du prata mer? Du hittar mig på bland annat LinkedIn eller så kan du hitta en tid i min lunchkalender.