Cloud Labor, eller arbetskraft i molnet som man kanske kan kalla det på svenska, är ännu väldigt okänt för de flesta. Men i det tysta ökar det kraftigt år för år och skapar möjligheter som kan få långtgående effekter på de organisationer som förstår hur de kan använda det.

Begreppet Cloud Labor är brett och används än så länge för flera rätt olika företeelser. Grovt sett är det en form av outsourcing genom olika typer av marknadsplatser på nätet. En del tjänster är mer välkända, som Elance eller Odesk och använder ett öppet budförfarande där uppdragsgivare postar annonser och väljer den tjänsteutövare som ger det bästa erbjudandet. Vanliga uppdrag på den här typen av plattform är alltifrån systemutveckling och grafisk formgivning till fotografering, bokföring eller affärsrådgivning.

De mer dolda tjänsterna inom Cloud Labor är de som fokuserar på mikrotjänster, det vill säga mycket små uppgifter som finns i enorma volymer, ger väldigt lågt betalt och i hög grad kan definieras och automatiseras. Det rör sig främst om uppgifter som att kategorisera data, märka upp bilder eller göra olika typer av databehandling. Men det blir också allt vanligare med något mer avancerade uppgifter som till exempel marknadsundersökningar, research, översättning, textarbete, transkribering av möten eller intervjuer, produktbeskrivningar och till och med mer kreativ brainstorming.

Löpande band

En av aktörerna på det här området är amerikanska ehandelsjätten Amazon, som erbjuder sin tjänst Mechanical Turk där hundratusentals människor utför mikrotjänster. Har du till exempel 100.000 bilder som du behöver skriva bildtext till, eller en produktkatalog där du behöver gå igenom varje produkt för sig och lägga till en ny del i beskrivningen, så kan du använda Mechanical Turk. Det fungerar i princip så att du ställer en fråga, till exempel “hur skulle du beskriva den här bilden i högst 10 ord”. Du anger vad du vill betala per styck för en sådan beskrivning, till exempel några cent. Förfrågan skickas in och hundratals “Turkers” börjar bearbeta den. Det går snabbt, det är on-demand och det är billigt.

(Namnet Mechanical Turk är inspirerat av en automatisk schackspelande maskin som i själva verket styrdes av en person som satt inuti. Se bild. )

Sorry maskin, du är utkonkurrerad av en armé av människor

Poängen med mikrotjänster levererade i molnet är egentligen självklar: Människor kan fortfarande utföra uppgifter med lätthet som är mycket svåra eller omöjliga för datorer. Genom att bryta ner uppgifter i små beståndsdelar och på ett effektivt sätt fördela dem till tusentals människor som utför dem online, kan man i många fall bli både mer flexibelt och mer kostnadseffektivt jämfört med att utveckla en teknisk lösning.

Vi läser då och då om hur stora grupper av anställda får gå när de ersätts av robotar eller datorer. Det vi däremot sällan (eller nåja, aldrig) läser om är när datorer inte får göra jobbet för att de utkonkurreras av en armé av människor specialiserade på små korta och enkla uppgifter.

Produktionslinje

Namnet Mechanical Turk är inspirerat av en automatisk schackspelande maskin som i själva verket styrdes av en person som satt inuti.

Ett exempel på en produktionslinje baserad på arbetskraft i molnet är ett företag som sysslar med rengöring av pooler. De insåg att det bästa tillfället att knyta till sig en ny kund är när någon precis flyttat in. För att effektivisera försäljningsarbetet har man styckat upp det i små beståndsdelar där det första steget är att identifiera bostadsannonser inom de områden företaget är verksamt. Nästa steg är att gå in på Googles karttjänst och titta på en satellitbild av huset för att se om det finns en pool. Därefter kontrolleras att huset är sålt och den nya ägaren identifieras. Allt detta utförs i molnet av anonyma mikrotjänstutövare. Därefter tar den ordinarie säljorganisationen vid och går vidare per telefon eller hembesök.

Ett annat exempel är från ett universitet som ville förbättra sitt alumninätverk. Eftersom man saknade kontaktuppgifter till många tidigare studenter lade man upp ett arbetsflöde med mikrouppgifter bestående av att för var och en av de tidigare eleverna manuellt söka upp personen på Google, LinkedIn, Facebook och Twitter, samköra och slutligen sortera informationen. Hela flödet sköts online och på bara några dagar kan tiotusentals alumner identifieras.

Vilka tjänster passar som mikrotjänster? 

Den typ av arbete som generellt sett fungerar bra som mikrouppgifter i molnet karaktäriseras av att:

  • uppgiften går att tydligt definiera, helst i en enda kort fråga eller ett påstående
  • resultatet av uppgiften är tydligt definierbart
  • kvalitetssäkring av resultatet kan automatiseras (till exempel genom en annan mikrotjänst)
  • antalet steg är inte för stort; processen som helhet är kort och enkel
  • uppgiften är repetitiv och behöver genomföras en stor mängd gånger

(Ursprungligen publicerad i HR & Leadership Briefing Nr 6 2014)