Den kanske största anledningen till att diskussionen om produktdrivet respektive användardrivet perspektiv tagit ny fart de senaste tio-femton åren är Steve Jobs och Apples framgångar. Steve Jobs förkroppsligade på många sätt produktdriven utveckling, och har bland annat sagt så här:
”People don’t know what they want until you show it to them. That’s why I never rely on market research. Our task is to read things that are not yet on the page.”
Många av de mest framgångsrika startupsen har börjat som en idé (produktdrivet) och därefter utvecklats och sökt sin marknad.
I det användardrivna perspektivet utgår man ifrån ett problem man behöver lösa. Ett behov, något som behöver bli bättre. Man börjar leta lösningar. Man pratar med folk, man gör research, man kanske skriver ner för- och nackdelar med olika lösningar. Så småningom kommer man fram till några alternativ. Man börjar väga dem mot varandra. Kanske stämmer man av dem med någon annan. Och så går man vidare till att faktiskt börja lösa problemet.
Skillnaden mellan produktdrivet och användardrivet perspektiv kan vara ett känsligt ämne. Draget till sin spets kan man säga att det finns två läger, där det ena är ortodoxt produktdrivet och det andra ortodoxt användardrivet. I verkligheten finns så klart inslag av båda i de flesta organisationer. Och båda kan vara lika framgångsrika. Ju mer jag läser och tänker på det här desto mer ser jag det som en fråga om kultur och prioriteringar
En fråga om kultur och prioriteringar
Ungefär så här kan man se på skillnaden:
- Produktdrivet: “Det här en cool grej men vad ska vi ha den till?”
- Användardrivet: “Här finns massa problem och idéer, men vad vill vi ta vidare?”
Produktdrivna företag är ofta (men inte alltid) ingenjörsdrivna. Ibland upptäcker man något nytt sätt att använda en teknik, man kanske får en ny funktion i en programvara eller på en kamera. Man vet inte riktigt vad man ska ha det till men börjar testa, labba, experimentera. Om någon frågar vad det ska bli så kan man inte svara för man vet helt enkelt inte – det är bara kul att testa vad man kan använda det till.
Ett användardrivet företag är drivet från en mer beteendevetenskapligt grund, där fokus ärmänniskorna man ska lösa ett problem för. Man pratar med folk, man gör research, man letar lösningar och överväger för- och nackdelar. Så småningom kommer man fram till några alternativ. Man börjar väga dem mot varandra genom att göra tester och marknadsundersökningar.
Så vad spelar det för roll?
I praktiken kan man förstås undra vad det gör för skillnad. Och det är inte säkert att det gör någon skillnad, för en produkt som fungerar på marknaden behövs båda två. Men i arbetet gör det stor skillnad och är därför viktigt att tänka på i ett kulturellt och organisatorisk perspektiv. Ett produktorienterat team tänker på ett annat sätt och prioriterar på ett annat sätt än ett användarorienterat. I viss utsträckning tror jag man kan säga att det produktdrivna är mer dominerande när det kommer till att starta något helt nytt medan det användardrivna är (eller borde vara) mer dominerande när det kommer till att utveckla något man redan har. Båda perspektiven är viktiga i ett team – och samtidigt kan blandningen ibland vara en orsak till frustrationer och konflikter då människor har olika prioriteringar och synsätt.
Jag tycker inte man kan säga att det ena eller andra är bättre. Det är definitivt skillnad mellan produktdrivet och användardrivet, men man kan lyckas med båda metodikerna som grund och kommer förr eller senare att behöva ta in inslag från båda för att lyckas.
Hur ser det ut i din organisation – är ni produktdrivna eller användardrivna? Och ser ni det som en kulturell fråga?