Idag pratar vi ålder. Finns det en åldersdiskriminering eller är det ett överdrivet problem? Vad kan man själv göra för att komma förbi ”åldersväggen”.
Höjdpunkter
Som ung behöver man ofta fokusera mer på att uppvisa resultat man uppnått i sitt jobbliv, och minska sitt fokus på allt man vill göra framtiden, medan man som äldre kan behöva fokusera mindre på dåtid och vad man uppnått och istället visa att man har mål och planer för framtiden och fortsatt har drivkrafter att nå dit.
Man behöver anpassa sin kommunikation när man söker jobb. Man behöver fundera både på vad man kan, vad man har gjort, vad man vill och balansen där emellan.
Jag tror att väldigt mycket handlar egentligen om kommunikationsfrågor, snarare än om diskriminering.
Beroende på vilken fas vi är i livet kommunicerar vi ofta olika om oss själva. Det är bitvis naturligt, men påverkar också våra chanser att lyckas i jobbsökarsammanhang.
Det är svårt att ta ställning till vart jag är på väg och vart jag vill. Det är djupare, svårare, yxigare, luddigare, klumpigare på något sätt.
Hela avsnittet i text
ERIK: Vi skall i dag prata om åldersdiskriminering. Är det svårare att få jobb när man har passerat en viss ålder, eller kanske före en viss ålder?
ERIK: Ja, det är klart att det finns strukturella problem på arbetsmarknaden. Det är klart att vi måste ta tag i dem. Men var och en måste också lyfta sig förbi det. Jag förstår hur illa det kan låta om du känner att din ålder är problemet, men försök att se att det också finns en parameter som handlar om hur du själv berättar om dig själv. Välkommen till Jobbet & Livet, podden där vi pratar om jobbliv och hur du utvecklas i jobblivet. Jag har med mig Andreas Utterström.
ANDREAS: Hej Erik.
ERIK: Vi skall i dag prata om åldersdiskriminering. Är det svårare att få jobb när man har passerat en viss ålder, eller kanske före en viss ålder?
ANDREAS: Vilken ålder tänker du då, Erik?
ERIK: Vart den där gränsen går, tycks ju krypa längre och längre ner. Det är fler och fler som inte alls har särskilt hög ålder, som upplever att det händer någonting, att det blir svårare att få ett nytt jobb, på grund av sin ålder. Och det finns vissa strukturella problem, definitivt, när det kommer till ålder. Och massa andra faktorer också, på arbetsmarknaden. Jag brukar säga att det är en enda grupp som aldrig kan säga att de är diskriminerade, och det är vita män, födda i Sverige, mellan 28 och 35. Men alla andra kan i något sammanhang uppleva sig vara diskriminerade. Lite krasst då, det är att jag tror att det är väldigt kraftigt överdrivet. Jag tror att väldigt mycket handlar egentligen om kommunikationsfrågor, snarare än om diskriminering.
ANDREAS: Det här är lite kontroversiellt. Men om jag tolkar dig rätt, det finns folk som upplever att de är åldersdiskriminerade, fast de har bara tagit på sig den bekväma offerkoftan? Är det så du menar?
ERIK: Nej, jag skulle inte dra det så långt. Känner man att: ”Det var på grund av min ålder som jag inte kom vidare”, har man upplevt det tre, fyra gånger, så är det lätt att fortsätta tänka så. Att tänka att: ”Det någonstans är där problemet ligger, och det ligger utanför mig.” Men jag tror att det viktiga där, är att se att vi kommunicerar olika i olika åldrar, och beroende på vem vi är. Om man tittar på någon som är i 20-årsåldern, som söker sina första jobb. Tittar på man på jobbansökan, eller på hur personen pratar om sig själv, så finns det oftast väldigt mycket framtidshopp. Det finns mängder av idéer, intressen. Det finns otroligt mycket som är spännande, som är kul, som man vill ta tag i. Det finns ingenting att backa upp det med, och alltså får man inte jobb.
ANDREAS: Nej, och där är det väl ändå inte kommunikationsproblem, för personen är trots allt bara i tjugoårsåldern?
ERIK: Absolut. Samtidigt så behöver den personen rent krasst kommunikativt kanske faktiskt behöver tona ner en del. Det låter också konstigt: ”Vadå, ska man tona ner sig själv?” Bitvis, ja. Men det är också en fråga om att lyckas vara lite mer fokuserad, och vara tydlig med vilka delar av alla de här hundra som du är intresserad av, är det som du är mest intresserad av? Och försöka hitta sätt att visa att det är på riktigt, och att du faktiskt kan det.
ANDREAS: Men i ditt företag, Go Monday. Ni granskar cv:en, LinkedIn-profiler, och personliga brev. Det här du pratar om nu. Har ni sett det där?
ERIK: Ja, man kan se ganska tydligt, i och med att vi har granskat femton, sexton tusen dokument och man kan se ganska tydligt att det finns skillnader i åldersgrupper. Det finns även vissa andra skillnader. Det finns vissa skillnader mellan kön, men det kan vi prata om någon annan gång. Men om man jämför dem, de här yngsta, med de som börjar bli äldre. Så kan man se att de som är äldre, de pratar i stället i första hand om sig själva, i termer av erfarenheter och vad de tidigare har gjort. Så att när den yngsta pratar om allt den kan, och inte har så mycket att backa upp det med, så blir det tvärtom för den som är äldre. Den pratar framför allt om allt den redan har gjort, och väldigt lite om vad det egentligen är den vill göra, och vilka intressen som finns. Och därför får den inte jobb.
ANDREAS: Ja. Så det blir lite baktungt för många som är mellan 45 [hör inte: och 35? 0:03:57]
ERIK: Ja, precis. Då kan man säga att det blir framtungt för de yngsta, på något sätt. Och det är därför jag menar att det är klart att vi kan se det här som ett diskrimineringsproblem. Men vi kan också se att vi, beroende på vilken fas vi är i livet, kommunicerar olika om oss själva, och det är bitvis naturligt. Har man ingen erfarenhet så är det svårt att prata om den. Men man kan ju anstränga sig för att få in mer av erfarenheten även som ung, och man kan anstränga sig när man blir lite äldre på att lägga mer ännu mer fokus på framtid, och vart jag är på väg.
ANDREAS: Och man är inte gammal, men man är rutinerad i alla fall, och har ett record. Det låter som att det är det du är efter. Då får man inte glömma att ändå peka ut någon slags riktning vart man vill och varför.
ERIK: Ja, absolut. Nej, men jag tror att de flesta någonstans känner att när vi anställer och rekryterar, så måste vi kunna fokusera mer på potential, än på historik. Vi måste kunna se att människor kan vara mer än vad de redan har gjort.
ANDREAS: Men låt säga att man är 45 och ska jobba till 65. Det är 20 år kvar, minst, som man ska jobba. Det blir väldigt konstigt då, att prata som att man är en has been. Så varför handlar man där då, tror du?
ERIK: Jag vet inte. Jag tror att det bitvis är en psykologi att det är enklare. Det är svårt att ta ställning till vart jag är på väg och vart jag vill. Det är djupare, svårare, yxigare, luddigare, klumpigare på något sätt. Men historik, den är ofta men konkret och formell. Det är lättare att hålla sig fast i de här sakerna vi har gjort. Medan det nya, som vi vill, är så spretigt och yvigt, och jobbigt, helt enkelt.
ANDREAS: Jag vet att du var emot lite det här när jag försökte spetsa till det där med offerkofta, men jag också att det är lite bekvämt för vissa att skylla på diskriminering. Förstår du vad jag menar?
ERIK: Mm. Jag tror absolut att det finns en sån faktor. Det gäller att inte tappa individerna, på något sätt, i statistik naturligtvis. Men det är också så att arbetslösheten bland de äldre är extremt låg. Den är så gott som obefintlig. Är det någonstans det finns en diskriminering på ålder, så är det snarare bland de yngsta. Vi har en ungdomsarbetslöshet, men vi har ingen äldrearbetslöshet. Man behöver anpassa sin kommunikation, man behöver fundera både på vad man kan, vad man har gjort, vad man vill. Man behöver ge det tid och man behöver göra sin research.
ANDREAS: Men om vi ska sammanfatta då, Erik. Vad är take awayen från det här avsnittet?
ERIK: Jag skulle säga att take awayen är att det här med åldersdiskriminering är ett strukturellt problem, men det är också i väldigt stor utsträckning ett kommunikationsproblem. Som yngre behöver du biffa upp det du har gjort. Du behöver biffa upp dina resultat, och kanske till och med tona ner lite grann på alla intressen, och allting som du vill. Som äldre däremot är det tvärtom. Du behöver kanske tona ner en del av allt det som du har gjort tidigare, alla erfarenheter som du har. Och i stället lägga extra mycket tonvikt på lärande, på intresse, på drivkraft och på framtid.
ANDREAS: Då ska jag då som tillhör kategori äldre tänka på det, och lägga tonvikt på drivkraft nästa gång jag söker jobb.
ERIK: Det tycker jag du ska göra. Tack för i dag. Vi hörs igen nästa vecka. Glöm inte prenumerera på podden, och betygsätta oss, så att fler hittar fram. Mellan avsnitten går det jättebra att följa mig på LinkedIn. Där fortsätter diskussionerna.