ERIK: Hej och välkommen till Jobbet & Livet. Erik Fors-Andrée heter jag. Jag driver ett bolag som heter Go Monday. Vi hjälper människor vidare i jobblivet, och i dag så ska vi prata om hur ska man egentligen agera och vad ska man göra när man tappar sitt jobb, när man blir varslad eller bir uppsagd? Jag sitter här tillsammans med Andreas Utterström.
ANDREAS: Hallå.
ERIK: Hur tänker du kring det här? Om vi antar att du skulle bli uppsagd från ett jobb, vad tänker du är viktigt att vi tar tag i?
ANDREAS: Det är väl att försöka ta makt över situationen på något sätt, så att man inte känner att man är i händerna på andra. Och då är väl första steget att fundera på vad jag skulle vilja göra i stället, för då har jag någon slags riktning, och då är jag redan ur startblocken på något sätt, tror jag.
ERIK: Ja, just det. Det tror jag absolut. Jag tror att det är viktigt att se att det finns vissa konkreta åtgärder som du behöver göra. Sen är det också viktigt precis när du står inför det här, och som vi har varit inne på i ett annat avsnitt, att se att det också är väldigt känslomässigt. Det är mycket som händer i tankarna, det är väldigt många frågor som ställs på ända, när man precis har förlorat sitt jobb.
ANDREAS: Just det, och som sagt, det har vi pratat om i ett annat avsnitt, själva den här chockfasen. Men om man tänker sig att man har kommit ur den här chockfasen, och känner att man är lite mer handlingskraftig. Vad är det första man ska göra då, tycker du?
ERIK: Jag tycker två saker som är de allra första. Det ena är att faktiskt se över ditt CV och börja jobba med ditt CV. Och med CV menar jag även LinkedIn-profil eller andra sätt som du använder för att kommunicera om dig själv och din erfarenhet.
ANDREAS: Just det, och det finns det separata avsnitt om här i podden också.
ERIK: Det finns det också separata avsnitt om.
ANDREAS: Om mer exakt hur man gör det här.
ERIK: Ja, precis. För det som man ändå ska se är, att även om det är väldigt tungt att tappa sitt jobb, så leder det ofta vidare till att man kanske definierar om en del av sig själv, eller vad man vill göra, vad man tycker är roligast. Och för väldigt många så slutar det med att man landar på ett jobb som faktiskt känns bättre än det man hade innan.
ANDREAS: Mm, och det var det första. Vad gör man sen?
ERIK: Ja, det andra, det är att sen se vilka två eller tre, möjligtvis fyra, tänkbara vägar finns det framåt för mig? Vart är jag på väg? Vad skulle jag vilja ha för typ av jobb, i vilken typ av organisation eller i vilken typ av bransch?
ANDREAS: Hur pass specificerat, är det yrken eller är det branscher? Hur tänker du där?
ERIK: Det kan vara både och. Om man förenklar arbetsmarknaden och jobblivet enormt, så är det egentligen bara tre faktorer det handlar om. Det handlar om vad du gör, alltså, vilket jobb du har. Det handlar om vilket bolag eller vilken organisation du gör det hos, och det handlar om vilken bransch som den organisationen befinner sig i. Det är sällan vi byter alla tre samtidigt. Definiera två, tre tänkbara riktningar för dig själv. Och när jag säger riktning, då tycker jag att det är viktigt att se att en riktning måste innehålla ett före och ett efter. Det handlar om att du är på väg från något till något, så det kan vara så att du konstaterar att: ”Efter att ha varit i fem år i elektronikbranschen, så har jag mer och mer upptäckt att jag drivs väldigt mycket av att träffa nya människor i kundmöten. Därför vill jag nu gå vidare till en roll som säljare.”
ANDREAS: Men jag tänker på parallellt med det här, om man har blivit varslad. Då händer det massor av saker på den arbetsgivare som man fortfarande har en kaskad av information till exempel. Hur ska man navigera i den?
ERIK: Ja, om vi säger att det första här som du ska göra, är att uppdatera CV och sätta riktningar för dig själv. Det är konkreta handlingar som du behöver göra. En annan väldigt handfast sak, är att börja samla information, för det kommer att vara rätt mycket grejer, dels som surrar i ditt eget huvud, men också som du får höra från olika håll. Allt ifrån vad din arbetsgivare berättar om hur den här uppsägningen kommer att gå till, till de regelverk och styrningar som finns kring hur uppsägningar får gå till. Till information om din inkomstförsäkring, din a-kassa, om du är med i ett fackförbund så får du information om att du kanske kan få en lägre avgift under den period som du inte har ett jobb. Det är otroligt mycket information, så tipset är att väldigt tidigt börja samla den här informationen. Skapa en etikett i din mejlkorg till exempel, som du märker upp allting med, eller skapa en mapp där du lägger allting. Se till att du har en struktur för all den information som finns. Och där tycker jag också det är viktigt, att skriv också ner dina egna frågor. Alltså, allt det där som du saknar information om. Låt inte det ligga och skvalpa i bakhuvudet som funderingar, utan skriv ner frågeställningarna. I många fall kanske inte svaren går att få ännu, för att arbetsgivaren inte vet, men skriver du ner frågeställningarna så blir det lättare att hantera dem och få en struktur för dig själv.
ANDREAS: Sen finns det ytterligare en sak som man måste hantera, det är skvaller och rena konspirationsteorier bland anställda, som lätt sprider sig i såna här situationer. Hur ska man förhålla sig till dem, tycker du?
ERIK: Ja, där är det viktigt att komma ihåg att alltid fortsätta vara professionell i någon mån. Det är en situation som både kan vara känslomässig och upplevas orättvis, i vissa fall till och med vara faktiskt väldigt orättvis. Då är det viktigt att hålla saker isär. Du behöver ett andrum, du behöver kunna prata om hur du känner dig, du behöver kunna prata om att du tycker att det är fel på olika sätt. Men du behöver fortfarande i jobbsammanhanget, du är fortfarande kvar på jobbet, och där behöver du fortsätta prestera max. Du behöver fortfarande göra ditt bästa där du befinner dig.
ANDREAS: Men du har varit på en arbetsplats där folk varslades. Hur förhöll du dig till det här?
ERIK: Ja, men det är svårt. Men jag tror att det går lite tillbaka till det här med att samla information, att försöka vara lite mer strukturerad och ha ett rationellt synsätt på det, och försöka samla den information som man vet är korrekt. Naturligtvis lyssna på övrigt, men bekräfta för sig själv vad det är som stämmer och inte stämmer. Framför allt i varselsituationen, så tror jag att osäkerheten är nog det värsta, att du faktiskt inte vet när ska du egentligen börja agera? Om du säger att du är varslad nu om en uppsägning som eventuellt sker om tre månader, och då har du fortfarande tre månaders uppsägningstid. Det är en sexmånadersperiod totalt sett. Du ska förmodligen inte börja söka nya jobb det första du gör, till exempel. Det känns nästan lite dumdristigt att sätta igång och toksöka det första du gör, när du inte ens vet hur det kommer att ske. Å andra sidan, när det börjar bli månad fyra, fem och uppsägningsperioden börjar gå mot sitt slut. Om du då inte har börjat agera, så är det lika dumdristigt.
ANDREAS: Ska man sätta någon slags deadline för sig själv, eller hur skulle du göra?
ERIK: Jag tror att sätta en deadline överlag är bra, men jag tror också att man ska se att det är en process. Alltså, om vi ser att en uppsägning och ett varsel ofta först är väldigt emotionellt och känslomässigt, och det finns otroligt lite information. Så du ska någonstans ta dig ifrån det läget, fram till ett läge i andra änden, där du har handlingskraft, där du vet vart du är på väg, där du aktivt söker nya jobb. Precis som nyårslöftet, det här sker inte bara plötsligt över en natt. Du kan sätta hur många deadlines du vill, så det är inte så att vid ett tillfälle kommer allt plötsligt att vända. Du behöver från första början visa viss handlingskraft, börja ta tag i vissa saker. Men också acceptera, att då är det mer känslorna som styr, och du behöver ta det lite lugnt och trycka på paus. Steg för steg så behöver du ta mer och mer handling, gå mer och mer ut och börja söka jobb.
ANDREAS: Mm, nu ska jag se här om jag har fattat dina fyra punkter rätt, Erik. Först uppdatera sitt CV. Skriva ner några olika riktningar som man söker i arbetslivet, vart man är på väg. Samla information, både från arbetsgivare, fackförbund och kanske ha det i en speciell mapp i mejlen.
ERIK: Just det.
ANDREAS: Och sen det sista då, att ha någon slags deadline så att man vet när man ska börja söka jobb skarpt. Så att man plötsligt inte står där, och sen är det väldigt, väldigt bråttom och man har inte gjort förarbetet.
ERIK: Det tycker jag låter jättebra. Och där tackar vi för i dag, lyssna gärna igen nästa vecka. Fram till dess går det jättebra att följa mig på LinkedIn, connecta med mig och skicka en fråga eller något som du vill att vi ska ta upp i ett kommande avsnitt.
