Introduktion till medling

Idag har vi internutbildning om medling med två CEDR-certifierade medlare: Nadira Winbladh och Gert Nilsson. Jag försöker mig på att realtidsblogga mina egna anteckningar så det kommer fler till del. Innehåll: Vad är medling? Typer av medling; Tid och pengar att spara på medling; Parternas och ombudens behov; Medlaren; Rättsskydd vid medling; Vanliga medlingsärenden; Hur blir man medlare; Hur går en medling till.

(Uppdateringslogg, kl. 10:17, 10:25, 10:30, 10:51, 11:01, 11:06, 11:34, 12:07, 12:25, 12:37)

Vad är medling?

Den spontana uppfattningen om medling är kanske att det handlar om långa ingående samtal, kanske vid ett runt bord. Båda parterna får säga sitt och man fokuserar på att hitta en lösning. Från ett juristperspektiv kan medling å ena sidan det som domaren inte vill prata om: det där får ni lösa utanför rättssalen så fokuserar vi på tvisten. Å andra sidan just det som domaren försöker göra: Skapa lösningar där man kan återbygga förtroende, till exempel mellan föräldrar. En annan uppfattning från jurister kan vara att medling å ena sidan är lite tramsigt, att det bara handlar om psykologi och känslor. Men de har å andra sidan också upplevt att just psykologi och känslor i väldigt många fall styr tvisten. Det finns till exempel mängder tvister om väldigt små summor där det förstås inte är summan som är väsentlig, utan en bakomliggande känsla av brutet förtroende eller kränkning.

Kort kan man säga att medling är ett arbetssätt där målet inte är att vinna, utan att hitta en lösning. Man ska inte företräda en klient utifrån enbart klientens perspektiv, utan även från motpartens perspektiv. Enligt lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister så är medling

”ett strukturerat förfarande genom vilket två eller flera parter med hjälp av en tredje man (en medlare) frivilligt söker lösa en uppkommen tvist”.

Flera typer av medling

Affärsmedling

Syftet med affärsmedling är hjälpa företag eller organisationer att komma överens i samband med en konflikt. Fokus är på till exempel vad deras intressen är i framtiden. Istället för att en affärsrelation ska brytas för att till exempel två personer på företagen inte kommer överens, så kan man hitta gemensamma sätt att gå vidare. (När man pratar i affärssammanhang använder man sällan ordet ”behov”, snararare ”intressen”.)

Humanmedling
Medling vid brott

Kommunal skyldighet att erbjuda medling när någon erkänt ett brott (upp till 21 år). Under förutsättning att båda parter vill så får gärningspersonen och målsägande träffas. Syftet är att gärningspersonen ska få prata med den som utsatts för att själv förstå konsekvensen av vad han/hon gjort. Och den som drabbats av brottet ska kunna ställa frågor för att förstå. I de här fallen handlar det mycket om att få möjligheter att bearbeta sig själv och reparera sig själv. Syftet är alltså inte i första hand att komma överens. Man vill få upprättelse – det vill säga få tillbaka sitt känsloliv till den punkt man var innan det inträffade. Det är inte samma sak som hämnd, det handlar om att ge andra en snyting, inte om att få tillbaka sitt eget känsloliv.

Medling i skolan

Medling i skolan handlar om att lösa konflikter mellan elever eller mellan elever och lärare. Man ska uppmärksamma konflikter och lära sig att hantera dem, lösa dem på ett kreativt sätt istället för att låta dem trappas upp. Det är i de flesta fall elever själva som medlar, under ledning av en medlingssamordnare. Medlaren försöker få båda parter att komma till tals lika mycket och även i viss utsträckning delta med förslag på lösningar. Man skriver avtal för att komma ihåg vad man sagt och för att kunna gå tillbaka och se vad man kommit överens om. Skolmedling är relativt stort i Sverige, men kommer förstås från USA.

Familjemedling

En vanlig form är samarbetssamtal, i syfte att lösa någon form av konflikt mellan föräldrarna för att lösa frågor om boende och umgänge (så kallad sakorienterad medling, alltså i syfte att lösa vissa konkreta frågor som).

”Så kallade medling”

Handlar om att försöka få verkställigheten att gå så smidigt som möjligt till, exempelvis barnets boende.

Tid och pengar att spara

Hittills har 25 av 27 medlemsländer i EU infört nya medlingslagar, främst med syfte att man ska kunna medla i tvister mellan parter i olika EU-länder. EU har också tagit fram jämförelser av medlemsländerna för att se hur stora kostnaderna är för en tvist och hur lång tid den tar. Undersökningen är baserad på en köprättslig tvist med ett värde på cirka 1,8 miljoner SEK (som pdf).

Om tittar på skillnaden mellan domstolsprocess och medling vad gäller kostnaden och tiden, så ser det ut så här (obs att tabellen är beskuren av utrymmesskäl – hela tabellen som pdf).

Sverige i tabellen ovan har en kostnad på 65.710€ (nästan en tredjedel av tvistens värde) för att lösa tvisten i domstolsprocess jämfört med 7.000€ vid medling. Tiden vid domstolsprocess är i snitt 610 dagar jämfört med 45 dagar i snitt vid medling. Till det får man också lägga att medlingen i många fall har två vinnare och relationen kan överleva, medan domstolsprocessen i bästa fall har en och i värsta fall två förlorare.

Tabellen är också en förklaring till motståndet mot medling. Eftersom den höga kostnaden för klienterna är lika med ombudens intäkter, så har ombuden inte ett stort intresse av att övergå till medling.

”Som ombud har man alltid två plånböcker att tänka på: Klientens och sin egen. I den ordningen.” Man måste vara medveten om skillnaden vad gäller tids- och kostnadsaspekten mellan medling och domstolsprocess.

Parternas och ombudens behov

Centralt i medling är att se vad det är som driver parterna, att idenfiera deras behov (eller intressen). Parterna har behov som handlar både om ekonomi, känslor och andra faktorer. Och behov som handlar både om att reda ut vad som hänt och hur man vill ha det i framtiden. Man måste backa lite för att se hela bilden av behov.

Ombuden har också behov, som i stor utsträckning styr varför medling inte används mer. De generella behoven hos ombuden är överlag:

• att få till en rättslig prövning, skapa praxis, driva det vidare till dom, helst i högsta instans.
• att driva in pengar. Det är mycket pengar i en domstolsprocess. Ombuden har dessutom
• att tävla, viljan att vara duktig. Det är ombudets behov och inte klientens. Att vinna är det man belönas för och det som lyfts upp, framförallt på processavdelningar.

Det finns konkurrenssituation som hindrar medlingens framväxt. I Stockholmsförsöket erbjuds gratis medling över hela Sverige genom Handelskammarens medlingsinstitut. Trots att försöket pågått över ett år och är gratis för parterna så har det bara varit ett tiotal fall. Det kan bero på att det uppstår konkurrenssituationer mellan huvudsakligen ekonomiska intressen. Dels är det en konkurrenssituation hos Handelskammaren mellan deras Medlingsinstitut och Skiljedomsinstitut. Dels är det en konkurrenssituation mellan Handelskammaren och juristbranschen. Dessutom kan även domaren tänkas se en konkurrent i medlaren, en konkurrent till förlikning.

Medlaren

En medlare har ett opartiskt förhållningssätt. I ”ren” medling är medlaren opartisk gentemot båda parterna, men det är också vanligt och effektivt med medlare som har ett partiskt förhållande till en av parterna. Vi har valt att kalla det för medlingsfokuserad förhandling för att skilja dem åt.

Medlaren måste vara aktivt lyssnande, förtroendeingivande, ha empati, vara öppensinnad och ha stort lugn och tålamod. De måste fokusera på behov snarare än konfrontation. Man måste tänka både på sin klient och på motparten. Därför måste medlaren också vara självmedveten om både egna och andras sympatier och partiskhet.

För att klara en medling är det också viktigt att vara utredande och kunnig i rättsregler.

Rättsskydd vid medling

I dagsläget är det bara Länsförsäkringar Göteborg som tillåter att man tar medling på rättsskyddet, och det enbart i affärsjuridiska tvister. I övrigt täcker ju dock rättsskyddet ombudens kostnader för förhandling eller förlikningsdiskussioner, där man naturligtvis kan använda medling som metod.

För att se en verklig boom vad gäller medlingen behöver försäkringsbolagen ändra sin inställning till medling. När de förstår att de har mycket att spara på att betala ersättning för medling, så kommer det att vända. I USA finns regler som gör att man till exempel kan bli tvungen att betala en större del själv i en rättegång, även när man vinner, om man inte först medlat. Försäkringsbolagen skulle kunna ställa krav att man först ska medla (svårigheten med detta är att medling förutsätter frivillighet, men å andra sidan behöver man ibland bli omruskad för att ändra beteenden).

Vanliga medlingsärenden

Medling kan användas i princip i alla situationer och i vilket stadium som helst i en konflikt. Vid några fall är det kanske extra intressant med medling:

• Entreprenadtvisteroch andra tvister på ”skruv-och-mutter”-nivå. När man byggde Öresundsbron hade man till och med en medlingsfunktion med sig redan under projektet. Istället för att stämma varann när det saknades en bräda eller elektrikern kom försent, så löste man problemen allteftersom de dök upp.
• Familjetvister (vårdnad) där det är gemensamma intressen av till exempel det som är bäst för barnet. Många ombud pratar om principen om ”barnets bästa” men trappar ändå hela tiden upp konflikten väldigt partiskt från ena förälderns synvinkel.
• Delägartvister, där det ibland är fler advokater på delägarmöten än delägare och där man ofta hotar med stämningar åt flera håll utan att tänka på att man ska fortsätta jobba tillsammans i framtiden.
• Samägandetvister.
• Arv, där värdet av till exempel mammas skål inte i första hand är ekonomiskt utan emotionellt.

Hur blir man medlare?

Det finns ett antal utbildningar, en som är mycket bra är CEDR i London. Men det går också att träna sig i medling på en mängd andra sätt, till exempel genom kurser i Mindfullness som handlar om att bli medveten om sig själv. Ett konkret tips är att träna sig själv genom att repetera det motparten sagt, och omvänt låta dem repetera det man själv sagt – eller uppmuntra två parter i en konflikt att göra det. Det är ett sätt at fokusera på aktivt lyssnande, att höra vad den andra faktiskt säger och samtidigt upptäcka om man uppfattat fel och visa att man bryr sig.

Hur går en medling till?

Det finns flera metoder för medling. En av de vanligaste är att medlaren först träffar parterna var och en för sig, i skilda rum. Medlaren går igenom respektive parts inställning och känslor. Därefter blir det oftast aktuellt för båda parterna att träffas tillsammans med medlaren (och sina eventuella ombud).

Medling handlar mycket om att få parterna att inta en ställning där de tillsammans försöker lösa problemet. Ett tips kan vara att försöka få parterna att sätta sig bredvid varandra istället för mittemot varandra, och tänka sig att problemet ligger på bordet framför dem.