I en värld där all kunskap är tillgänglig gratis online, hur ser affärsmodellen ut för de som traditionellt tagit betalt för sin kunskap? Hur förändrar kunskapsinflationen konsultens roll? Det här är inlägg #2 i mitt tema om konsultvärldens förändring.
Internet har förändrat nästan alla delar av samhället, från utbildning till affärsverksamhet, jobb och sociala interaktioner. En av de mest betydelsefulla förändringarna internet innebär, är tillgången till information. Den totala mängden mänskligt producerad information, alltså all information vi producerat historiskt sett, tiodubblades mellan åren 2006 och 2011.
Google, som ett av de stora flaggskeppen för internets utveckling, har som mission att göra all information tillgänglig och användbar. Och allt pekar på att utvecklingen går snabbt i den riktningen. Alltså inte bara att kunskap finns på nätet, utan även att den går att använda. Vi söker, jämför, diskuterar, följer guider och använder verktyg för att tillgodogöra oss kunskap.
”Google’s mission is to organize the world’s information and make it universally accessible and useful.”
Hur man i framtiden ska ta betalt för kunskap eller kunskapsarbete tycker jag är den mest grundläggande och djupgående frågan att ställa sig som leverantör av konsulttjänster. Tidningsvärlden har varit hårt ansatt under en längre tid, till stor del till följd av konkurrensen från nya aktörer med nya affärsmodeller på nätet. Men tidningsvärlden är bara först ut bland en rad aktörer som historiskt sett levt på information och kunskap.
Såväl finansiella rådgivare som revisorer eller mäklare har börjat uppleva att en del av deras kunder är mer pålästa än tidigare. Hos läkaren händer det allt oftare att patienten redan skrivit ut en diagnos från nätet. Slutsatserna som kunderna drar själva kan i och för sig fortfarande i många fall vara bristfälliga, men man kan inte bortse från att beteendet på sikt kommer att ha stor påverkan på möjligheten att ta betalt som konsult.
Eftersom kunskap tidigare varit begränsad till ett fåtal har timpriserna också varit högre ju mer specialiserad kunskap man behövt. När tillgången till informationen ökar, påverkar det självklart också möjligheterna att ta betalt. Det i sin tur urholkar hela affärsmodellen för, framför allt, de största konsultbyråerna.
Hur kan man leverera tillräckligt mervärde för att folk ska vara beredda att betala för det de kan få gratis? Kan man ta betalt i större utsträckning för hantverket, användningen av kunskap, snarare än kunskapen i sig? Hur ser affärsmodellerna ut? Och hur kan man skifta fokus från det traditionella synsättet till att istället ta betalt för kunskap på nätet?