ERIK: Välkommen till Jobbet & Livet, podden där vi pratar om jobbliv och hur du utvecklas i jobblivet. Jag heter Erik Fors-Andrée och driver ett bolag som heter Go Monday. Vi jobbar bland annat med att hjälpa människor vidare i jobblivet. Jag har med mig Andreas Utterström, som ställer kritiska frågor och hjälper till att föra de här samtalen framåt. I dag tänker vi prata om: ”Måste man verkligen ha ett mål?”
ANDREAS: Jag upplever att många som inte har ett tydligt mål kan tycka att det är ett stort problem, fast det kanske egentligen inte är det. Vad säger du?
ERIK: Välkommen till Jobbet & Livet, podden där vi pratar om jobbliv och hur du utvecklas i jobblivet. Jag heter Erik Fors-Andrée och driver ett bolag som heter Go Monday. Vi jobbar bland annat med att hjälpa människor vidare i jobblivet. Jag har med mig Andreas Utterström, som ställer kritiska frågor och hjälper till att föra de här samtalen framåt. I dag tänker vi prata om: ”Måste man verkligen ha ett mål?”
ANDREAS: Jag upplever att många som inte har ett tydligt mål kan tycka att det är ett stort problem, fast det kanske egentligen inte är det. Vad säger du?
ERIK: Ja, men jag tänker också så. Jag känner att det är många som har en ångest eller en oro, eller är nervösa, för att de upplever att de inte har ett mål: ”Jag vet inte vad det är jag vill, jag vet inte vad jag ska göra härnäst, jag vet inte vart jag ska”, och så vidare.
ANDREAS: Om alla hade ett jättetydligt mål, då blir det lätt att man följer det stenhårt, och sen kanske det visar sig att det där målet var fel. Och att man helt enkelt inte är öppen för saker som dyker upp. Alltså, slumpen har hjälpt många människor i karriären.
ERIK: Jag känner en man som ofta pratar om det där. Han pratar om mål och han säger att: ”Om jag hade satt ett mål för hur jag skulle ta mig an marknaden, att jag skulle börja med Sverige, och sen gå till Norge, och sen gå till Danmark. Då hade jag aldrig jobbat i Sydafrika.” För världen är extremt komplext och spretig, och verkligen inte förutsägbar. Det som många människor jobbar med i dag, fanns inte ens för tio år sedan. Och samma sak framåt. Så att det finns någonting närmast bisarrt i att tro att vi ska kunna förutse framtiden och veta hur den kommer att utspela sig och sätta mål för den framtid. Det blir som att skjuta mot rörligt mål, på något sätt.
ANDREAS: Kan du säga att du har ett tydligt mål på ditt jobbliv?
ERIK: Både ja och nej. Tidigare hade jag nog tydligare mål, än vad jag har nu faktiskt. Jag har en del mål för vad jag vill det närmaste året, till exempel, men jag försöker att inte göra det så väldigt mycket större än det. Däremot så tycker jag att man ska försöka ha en riktning.
ANDREAS: Det där som jag sa med principer, det är någon slags hållning, och riktning är väl att man vet ungefär, varpå mål känns som att det är mer begränsande.
ERIK: Ja, den klassiska definitionen av ett mål är det där SMART. Det skall vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsatt. Det blir ganska höga krav på sig själv att tänka i de termerna om ett mål. Oftast så blir det inte så, för att verkligheten förändras.
ANDREAS: Jag tror man kan jämföra lite med val av partner. Det är väldigt lätt att tänka i teorin att man skulle vilja leva med en person som är på ett visst sätt. Eller, om man är mer ytligt lagd, att se ut på ett visst sätt. Sen kan det visa sig, att den man bildar par med, är helt annorlunda. Hade man då varit för rigid, så hade man kanske valt bort den personen, för att den inte passade de kriterierna man har satt upp. Jag tänker att det kan vara lite likadant i yrkeslivet. Det kan helt enkelt visa sig att det finns vägar, eller till och med rena yrken, som man trodde att man inte passade sig för, men som är perfekta, för att man kanske har missförstått vad det egentligen är man gör.
ERIK: Precis. Samtidigt som sagt så finns det förmodligen vissa riktningar. Om du nu är ute och dejtar så kanske du åtminstone vet om du söker killar eller tjejer.
ANDREAS: Ja, exakt.
ERIK: Så någonting vet du förmodligen om vad det är du vill.
ANDREAS: Det är samma sak i yrkeslivet. Vill du jobba med människor eller inte?
ERIK: Ja. Men det var väl ett jättebra exempel på en riktning: ”Jag vill jobba nära människor. Det skulle kunna vara ett klassrum.” Det skulle kunna vara en riktning. Men däremot: ”Jag skall vara lärare om fem år och jobba med den här typen av stzudenter, på den här typen av skola.” Då börjar det bli ett väldigt tydligt mål.
ANDREAS: Precis. Och så får man ångest för att man inte hamnade på Viktor Rydbergs gymnasium, eller någon annan statusskola i Stockholm.
ERIK: Precis.
ANDREAS: Ja. Men du brukar gilla att omdefiniera ord, Erik. Är det samma sak här, att mål kanske ska bytas ut mot riktning eller principer, i stället?
ERIK: Ja, det kan jag tycka. Det tycker jag låter jättebra.
ANDREAS: Ja. Men vad har du för princip och riktning just nu?
ERIK: Min riktning är att jag driver företag, och jag vet hos mig själv, att jag tenderar att tröttna på saker när jag håller på med dem allt för länge. Jag ser mig mer och mer som entreprenör i första hand och en entreprenör som inte stannar i samma bolag hela livet. Det är någon form av riktning. Jag har någon bild av att det där kanske sker i fem, sex års cykler som mest, någonstans där. Det allra mesta du lär dig om dig själv, och vad du tycker om, är en riktning för dig. Det är det som du vill göra mer av. Det som du känner att du får ut mest av.
ANDREAS: Men tycker du att det här målet skall vara något man håller för sig själv, eller något man säger till andra?
ERIK: Nja, jag tror att man ska prata om det. Ju mer man pratar om saker, det finns någon form av social commitment också, att när man börjar prata om saker, så gör man det mer verkligt hos sig själv, och kan också få stöd från andra. Men när man står där i praktiken, så är det väldigt ofta som människor i ens närhet inte gör det så mycket. Återigen, det kan vara välmening. Det kan vara: ”Hur kommer det att gå? Har du tänkt på det här?” De vill ens väl, men det är inte alltid som det blir rätt.
ANDREAS: Erik, vad skall jag ta med mig från det här avsnittet?
ERIK: Att släppa ångesten kring mål. Du behöver inte ha ett exakt mål. Du behöver inte veta precis vad det är du skall göra härnäst. Försök ha en riktning. Försök fånga upp de saker som du lär dig om dig själv. Vad du trivs med, vad som är mest spännande och mest engagerande. Och se att du vill i en riktning där du kan få mer av det.
ANDREAS: Mm. Bra. Jag går som alltid ut och testar detta i praktiken.
ERIK: Härligt. Tack för i dag. Vi är tillbaka nästa vecka. Fram till dess, får du jättegärna gå in och prenumerera på podden. Och betygsätt, så att fler hittar fram till oss. Följ mig gärna på LinkedIn. Där fortsätter diskussionerna även mellan avsnitten. Vi hörs.