Det här är inlägg #3 i mitt tema om konsultvärldens förändring.
Microconsulting (eller mikrokonsulttjänster för att försöka hitta ett svenskt ord) är helt enkelt att utföra tjänster åt någon annan, men i väldigt litet format. Experter erbjuder kunskap, erfarenheter och utförande av uppdrag precis som vanliga konsulter – men uppdragen är mindre. Det kan vara betalda uppdrag eller kostnadsfria.
Mikrokonsulttjänster är egentligen inget nytt. Det finns lite överallt, men har ökat markant de senaste åren. Fler och fler konsulter och experter på olika områden är till exempel aktiva på nätet och i sociala medier med att svara på frågor och skriva artiklar om sitt ämne. Det som är fritidssysselsättning för en kan vara medveten marknadsföring för en annan eller till och med ett betalt extraknäck för en tredje. Men oavsett syfte så ökar möjligheten att få hjälp genom att ställa små frågor eller få hjälp med att utföra något, på nätet. LinkedIn (och framförallt deras sedan 1 februari stängda Answers) och Quora är två exempel på en enkel form av kostnadsfria mikrokonsulttjänster. Facebook, Twitter, forum och enskilda byråers webbplatser är andra exempel där mikrokonsulttjänster ökar.
Är mikrokonsulttjänster ett hot mot den etablerade branschen?
Allt som kan lösa kundens problem på nya sätt innebär en konkurrens mot de etablerade aktörerna. Självklart finns skillnader beroende på till exempel vilken kundgrupp man riktar in sig på eller hur omfattande behov man har, men att inte erkänna det som en typ av konkurrens tror jag är farligt, framför allt på sikt. Mikrokonsulting tilltalar än så länge främst startups, små företag, privatpersoner och beställare med en mycket tydligt definierad bild av sina behov. Men mikrokonsulttjänsten är än så länge bara i sin linda och mycket kommer att hända framöver.
De stora konkurrensfördelarna för mikrokonsulttjänster är:
- Lågt pris. Mycket tack vare tillgången till leverantörer från andra länder, mycket låga overheadkostnader för leverantören samt annorlunda affärsmodeller och prissättning. Affärsmodellerna för mirkokonsulting kan vara till exempel låga fasta priser, budgivning där leverantörer öppet bjuder under varandra, eller reklamintäkter. En annan viktig orsak till att kostnaderna blir låga är att kunden lättare kan få exakt det de behöver och välja specifik kompetens för varje uppdrag istället för att ingå i större avtal som ofta medför lägre flexibilitet.
- Stor tillgång till specialiserad kompetens. Det kan tyckas konstigt, men i många fall blir kompetensen som kunden kan få tag på genom mikrokonsulting faktiskt högre än alternativen. Som kund hos den traditionella konsultbyrån är man ofta mer begränsad. Byrån har visserligen ofta en enorm samlad kompetens, men den har svårt att mäta sig med utbudet av mikrokonsulter på en global marknad och framförallt är det sällan man som kund i praktiken kommer åt hela byråns kunskap.
- Snabbhet och flexibilitet. Den större byrån har, med rätta, betydligt fler rutiner och interna arbetssätt. De kan vara en fördel för till exempel kvalitetssäkring, men kan också bidra till lägre flexibilitet och snabbhet.
Hur driver man försäljning från mikrokonsulting?
Några frågor jag tycker man ska ställa sig är: Hur driver man försäljgning från mikrokonsulttjänster? Hur skapar man konkurrenskraft i framtiden där alltfler kunder, även de större aktörerna, väljer att använda mikrokonsulttjänster? Finns det något affärsmodell för att själv börja sälja sina tjänster på mikronivå? Hur mycket av din befintliga debitering som konsult kommer från små korta frågor och uppgifter eller till exempel ändringar eller kompletteringar i tidigare jobb (vilket lätt skulle kunna utföras av mikrokonsulter)?
Morgondagens inlägg kommer att handla om kommersiella marknadsplatser för aktörer inom microconsulting.