Lästid: Cirka 4 minuter

Årets julklapp 2014 var enligt Handelns utredningsinstitut ett aktivitetsarmband. Alltså ett armband som mäter till exempel din fysiska aktivitet och sömn och samlar datan i en app där du kan följa din utveckling eller utmana vänner. Och marknaden för wearables – alltså just sån teknik vi bär på oss såsom armband, ringar eller glasögon – har ökat kraftigt på bara några år. Mest känt i segmentet har hittills varit glasögon. Google Glass och Pebble lanserades så sent som förra året och i år har även Samsung Gear och Android Wear dykt upp.

Man kan säga att wearables är datorer och sensorer som vi bär på oss. De kopplar oss samman med andra system, människor och platser runtomkring oss. Och låter oss mäta, analysera och interagera på helt nya sätt.

[bctt tweet=”Wearables har rätt tydliga användningsområden i ett affärssammanhang”]

Precis som vi sett andra konsumentinriktade prylar spilla över till yrkeslivet, kommer det att bli med wearables. I takt med att de blir en del av livet för allt fler människor kommer de i allt större utsträckning att finnas på alla arbetsplatser. Till skillnad från mycket annan teknik har dessutom wearables många rätt tydliga användningsområden i ett affärssammanhang.

Fördelar

Några företag har redan börjat dela ut aktivitetsarmband till sina medarbetare som ett led i friskvårdsarbetet. Sånt kommer vi att se mycket mer av under 2015. Men de viktigaste användningsområdena ligger kanske inte där. Här är några områden där wearables kan ha en stor påverkan:

  • Högre produktivitet och effektivitet. Än så länge har vi bara sett en bråkdel av de tillämpningar som wearables kan ha på produktivitet och effektivitet. Ett av de mest givna områdena för att öka produktiviteten med hjälp av den här typen av lösningar är för personal som jobbar i fältet med till exempel support eller försäljning. Eller för en tekniker eller rörmokare som behöver använda båda händerna och samtidigt läsa information.
  • Nya sätt att utföra jobbet. Ett annat område där wearables skapar möjligheter är hur vi kan styra system på helt nya sätt. Som att använda sin handflata som tangentbord eller sina armrörelser som pekare när man jobbar i en miljö som till exempel ett kök där man inte kan använda händerna på en vanlig skärm.
  • Bättre säkerhet och arbetsmiljö. Alkomätare för yrkesförare är en sak, men med wearables kan man tänka sig att föraren inte bara måste bekräfta sin nykterhet utan också sina raster och sin sömn. På samma sätt kan man förstås tänka sig anvädningsområden i de situationer där personal måste utrymmas eller man måste vara säker på var människor befinner sig för att kunna undvika skador.
  • Utbildning, instruktion och introduktion. Wearables möjliggör snabb hjälp i rätt kontext. Det ger helt nya möjligheter till utbildningar eller introdktioner för nyanställda. Informationen kan komma direkt, på begäran precis när och var den behövs. Den kan till och med kopplas till de olika aktiviteter som medarbetaren genomför.
  • Nya möjligheter till marknadsföring. Med wearables kommer också en mängd information vi tidigare inte haft tillgång till. Därmed öppnas också nya möjligheter att nå ut till befintliga och potentiella kunder till exempel väldigt specifika situationer, som direkt efter ett träningspass eller precis vid ingången till butiken.

De största utmaningarna

De två viktigaste utmaningarna är solklara:

  • Medarbetarnas integritet. Information som är så intimt kopplad till en individ – framför allt när den till och med handlar om individen som i till exempel hälsoapplikationer – är förstås känsligt. Den data man får tillgång till kan vara ett sätt att identifiera förbättringsområden, men var går gränsen mellan förbättringsområde och personlig integritet? Överlappningen mellan privat data och data om dig som anställd blir alltmer utsuddad.
  • Organisationens säkerhet. Medarbetare med egna datorer, surfplattor eller mobiler skapar vissa utmaningar från ett klassiskt IT-säkerhetsperspektiv. Inte minst vad gäller risken att någon sprider känslig eller hemlig information. När medarbetare inte bara har mobiltelefoner och surfplattor – som trots allt är rätt lätta att i alla fall se – utan bär utrustning för foto, video och ljudupptagningar i klockor och glasögon så får riskerna en helt ny dimension.

Personligen tror jag att det enda skyddet i en alltmer tillgänglig värld med allt färre spärrar mellan privat och företag, är att ha en sund värdegrund och jobba aktivt med transparens på alla nivåer. Det här är en kulturell utmaning som jag tycker HR bör ta ledning på.

[bctt tweet=”Transparens och en sund värdegrund är enda skyddet i en alltmer tillgänglig värld”]

Internet of Things

Wearables är bara en del av något mycket större: Internet of Things. Det handlar förutom om prylarna vi bär på oss, också om hur de prylar vi redan använder blir alltmer sammankopplade och smarta. Vi kan spåra saker med en enkelhet som vi aldrig tidigare haft. Kopiatorn kan själv beställa service och papperspåfyllnad när den behöver det. Kaffebryggaren kan slå på sig själv när det börjar bli dags för fikapaus.

Det är lite för tidigt och därför hög tid att agera

Det var bara sju år sen som Steve Jobs introducerade den första iPhone. Då hade den inga appar alls och det var svårt att se att smartphones skulle få det enorma genomslag de fått. Wearables är fortfarande väldigt ungt, men det kommer att gå snabbt och de som använder det på ett bra sätt kommer att få en konkurrensfördel.

Enligt Forrester Research kommer marknaden för wearables i en organisationskontext vara större än konsumentmarknaden inom bara några år. Och 2020 kan vi räkna med att det är mer regel än undantag för företag att använda wearables.

(Ursprungligen publicerad i HR & Leadership Briefing Nr 8 2014)

De som läste det här ⬆ gillade också de här ⬇

Hittade inga inlägg.

Publicerat av Erik Fors-Andrée

Entreprenör, talare, utforskare, tänkare, upplevelse-junkie. Grundare gomonday.se. Boredom hurts my brain. Vill du prata mer? Du hittar mig på bland annat LinkedIn eller så kan du hitta en tid i min lunchkalender.

Dela med en vän eller kollega