16-åringen som vill bli artist.
Kompisen som vill starta eget istället för att ta fast jobb.
Hon som vill till jobbet som är omöjligt att få.

Samma välmenande råd varje gång:
”Var realistisk.”
”Titta på statistiken.”
”Har du verkligen tänkt igenom det här?”

Och råden stämmer.
Statistiken ser verkligen ut så.
De flesta blir inte världsartister.
De flesta startups går i konkurs.
De flesta som söker det svåra jobbet får ett nej.

Men statistiken beskriver vad andra har gjort.
Inte vad du ska göra.

Det ”säkra” valet är bara säkert i genomsnitt.
Du är inte genomsnitt.

Alla som gjort något värt att göra ignorerade någon gång statistiken.

Du är inte statistik. Du är ett enskilt fall.