Du får en idé.
(Jag vet hur det är.)
Och direkt känns den viktig.
Spännande. Möjlig. Nästan självklar.
Nä – Helt. Fuckin’. Brilliant.

Så du sätter igång direkt. Skissar. Planerar.
Du har ju den där känslan – och det måste ju betyda något, eller?

Nej.
Det måste inte betyda någonting.
Alla idéer är inte värda din energi.

En del är för små.
Andra är för smala.
Vissa kanske är briljanta – men ändå inte “du”.

Så sluta springa på varje fantastisk idé.
Du är inte skyldig dina idéer någonting.

Men du är skyldig dig själv att ta de bästa på allvar.
Och det gör du inte om du springer på första bästa.