Nu har snart två månader gått av 2014. De flesta organisationer ägnar lite tid i början av året på att se tillbaka på året som gått och planera för nya stordåd att åstadkomma för det nya året.
När jag kring årsskiftet satt och såg tillbaka på vad jag läst och hört inom hr och ledarskap under 2013 så var en sak som stack ut tydligast. Siffran åttiofyra. Det var årets mest nedslående och samtidigt mest inspirerande siffra. Jag kommer ihåg att min första reaktion på siffran var en blandning av ”är det verkligen så illa” och ”ja, den siffran bekräftar väl bara vad vi redan vet”.
Åttiofyra procent
Siffran kommer från en Gallup-rapport som jag tror passerade relativt obemärkt förbi för de flesta: ”State of the Global Workplace”.
84% är andelen av de yrkesverksamma i Sverige, som inte finner jobbet engagerande. Jag kommer ihåg att min första reaktion på siffran var en blandning av ”är det verkligen så illa” och ”ja, den siffran bekräftar väl bara vad vi redan vet”. 16% av medarbetarna är engagerade i jobbet:
- De engagerade är kollegorna du gillar. De samarbetar, är entusiastiska och letar ständigt nya vägar att nå bättre resultat.
De 84% som inte är engagerade an delas in i följande grupper:
- 73% är oengagerade. De är svårast att upptäcka eftersom de inte stör och inte utmärker sig. De kommer till jobbet och dödar tid i väntan på lunch eller rast.
- 11% är aktivt frånkopplade. De är lättare att lägga märke till och är mer eller mindre ute efter att skada företaget. De upptar chefernas tid, skapar fler olyckor, producerar med sämre kvalitet och är oftare sjuka.
Förändra siffrorna under 2014
Jag tycker att var och en som jobbar med hr och ledarskap ska ta med sig de här siffrorna som en utmaning för 2014! Siffrorna talar ett så tydligt språk, att även små förändringar kommer att synas när det blir dags att summera året. Två saker som kan vara tänkvärda för den som vågar anta den utmaningen:
1. Börja med några få
Jag tänker att mycket av det arbete som läggs ner på att skapa engagemang internt, kanske i första hand borde riktas mot ett fåtal individer istället för “alla ska med”-andan som den typen av projekt ofta kännetecknas av. Den organisation som lyckas ha mer än 16% engagerade medarbetare, kommer att ha en konkurrensfördel. Som exempel: Den som idag ligger på snittet 16% och har 100 anställda behöver bara göra ytterligare fyra personer engagerade, för att bli 25% bättre än sina konkurrenter (från 16% till 20% engagerade). Vi vet dessutom att engagemang har en tendens att smitta av sig, så att jobba med några få kommer också att ha positiva effekter för andra.
2. Tänk på att cheferna också är med i statistiken
Att jobba med det här är naturligtvis en chefsfråga. Samtidigt får man tänka på att cheferna själva också är en del i statistiken. Jag gissar att ett antal mellanchefer fått på sina bord att öka engagemanget bland medarbetarna, samtidigt som de själva tillhör gruppen oengagerade.
Gallups rapport visar att chefer och ägare generellt är mer engagerade än medarbetarna. Men det är inga enorma skillnader. Globalt är 13% av alla medarbetare engagerade medan siffran för chefer är 18% (motsvarande siffror för Sverige finns tyvärr inte med i rapporten).
Ska man ta engagemang på allvar måste man utgå från de chefer och medarbetare där engagemanget redan finns.
Engagemang syns på sista raden
Avslutningsvis. Det här med engagemang är inget lull-lull. Förhållandet mellan hur många som är engagerade och hur många som är oengagerade syns till exempel i vinsten per aktie. Organisationer med 9,4 engagerade medarbetare per aktivt fråkopplad medarbetare, hade 147% högre vinst per aktie än sina konkurrenter. Organisationer med 2,6 engagerade medarbetare för varje aktivt frånkopplad medarbetare, hade 2% lägre vinst per aktie jämfört med sina konkurrenter.
(Ursprungligen publicerad i HR & Leadership Briefing Nr 1 2014)

4 svar
Väldigt intressant må jag säga. För att bygga ett framgångsrikt företag krävs det engagerade medarbetare. En tanke som slog mig direkt när jag läste denna bloggpost var ett inslag på SVT (tror jag det var) där dom anställda fick vara med och dela på vinsten.
Ägaren ansåg att utan sina anställda så skulle företaget inte vara så passt framgångsrikt som det är. Jag vet inte om det här är ett framgångsrikt koncept, men det låter ju som det. Vem blir inte mer motiverad att göra ett bra jobb om det finns en stor morot att tillgå varje år om man gjort ett bra jobb.
Skulle kunna handla om Åke Persson på Monitor?
Ja, men det behöver nog inte vara pengar heller. Så länge medarbetarna känner att ledningen lyssnar på dem och anammar bra förslag till förbättringar så kan engagemanget höjas avsevärt.
Att befinna sig i en miljö där goda förslag anammas och premieras är något de flesta gillar. Det är i alla fall något som jag personligen har märkt och håller för att vara generellt.
Instämmer! Om du inte sett denna, gör det! https://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc