I en värld där all kunskap är tillgänglig gratis online, hur ser affärsmodellen ut för de som traditionellt tagit betalt för sin kunskap? Hur förändrar kunskapsinflationen konsultens roll? Det här är inlägg #2 i mitt tema om konsultvärldens förändring.
Internet har förändrat nästan alla delar av samhället, från utbildning till affärsverksamhet, jobb och sociala interaktioner. En av de mest betydelsefulla förändringarna internet innebär, är tillgången till information. Den totala mängden mänskligt producerad information, alltså all information vi producerat historiskt sett, tiodubblades mellan åren 2006 och 2011.
Google, som ett av de stora flaggskeppen för internets utveckling, har som mission att göra all information tillgänglig och användbar. Och allt pekar på att utvecklingen går snabbt i den riktningen. Alltså inte bara att kunskap finns på nätet, utan även att den går att använda. Vi söker, jämför, diskuterar, följer guider och använder verktyg för att tillgodogöra oss kunskap.
”Google’s mission is to organize the world’s information and make it universally accessible and useful.”
Hur man i framtiden ska ta betalt för kunskap eller kunskapsarbete tycker jag är den mest grundläggande och djupgående frågan att ställa sig som leverantör av konsulttjänster. Tidningsvärlden har varit hårt ansatt under en längre tid, till stor del till följd av konkurrensen från nya aktörer med nya affärsmodeller på nätet. Men tidningsvärlden är bara först ut bland en rad aktörer som historiskt sett levt på information och kunskap.
Såväl finansiella rådgivare som revisorer eller mäklare har börjat uppleva att en del av deras kunder är mer pålästa än tidigare. Hos läkaren händer det allt oftare att patienten redan skrivit ut en diagnos från nätet. Slutsatserna som kunderna drar själva kan i och för sig fortfarande i många fall vara bristfälliga, men man kan inte bortse från att beteendet på sikt kommer att ha stor påverkan på möjligheten att ta betalt som konsult.
Eftersom kunskap tidigare varit begränsad till ett fåtal har timpriserna också varit högre ju mer specialiserad kunskap man behövt. När tillgången till informationen ökar, påverkar det självklart också möjligheterna att ta betalt. Det i sin tur urholkar hela affärsmodellen för, framför allt, de största konsultbyråerna.
Hur kan man leverera tillräckligt mervärde för att folk ska vara beredda att betala för det de kan få gratis? Kan man ta betalt i större utsträckning för hantverket, användningen av kunskap, snarare än kunskapen i sig? Hur ser affärsmodellerna ut? Och hur kan man skifta fokus från det traditionella synsättet till att istället ta betalt för kunskap på nätet?
6 svar
Att mötas öga mot öga kommer alltid ha ett värde. Det är ett förhållandevis snabbt sätt att kommunicera och det kommer nog ta ett tag innan vi kan ta in all info via datorer. Mycket av vår kommunikation är visuell men även tonfall som ger den lilla variationen är svår att läsa in via dator. Sen får vi nog passa oss för att vara för naiva, det är löjligt få år sen snacket gick att ”internet är bara en fluga” :-) Vi får helt enkelt se till att paketera vår kompetens så bra att vi kan konkurrera med google.
Hade senast idag en föreläsning om ledarskap. Där använde jag MIN erfarenhet i samspel med min kunskap för att skaffa ett mervärde för åhörare. Att jag dessutom var en person som direkt efter kunde ta mig tiden att ha ett samtal med två unga ledare om deras erfarenheter och frågeställningar gör mig rätt säker på att även om google är en maktfaktor så är även en duktig person det också.
Att mötet öga-mot-öga alltid kommer ha ett värde håller jag med om. Däremot så tror jag det kunden generellt sett upplever sig betala för, är kunskapen – och när den finns gratis devalveras också värdet på mötet. Värdet av att använda informationen gratis på nätet blir helt enkelt större än värdet av att träffa någon öga-mot-öga. Inte i samtliga fall, naturligtvis, men i tillräckligt många fall för att en hel del aktörer kommer att slås ut. Man måste börja fundera över andra sätt att motivera varför man tar betalt.
Sen vad gäller naivitet så tror jag att man är väldigt farligt ute om man inte ser den förändring som konsultvärlden står inför framöver.
Då får vi konsulter lägga ner mer tid på att skaffa kunskap om hur vi säljer våra tjänster. Att vi inte ”bara” lägger krut på att följa forskning och utveckling inom våra specialområden utan även hur vi paketerar koncept och kompetens.
Sen är det ju rent krasst så… Behovet har förändrats och många yrken försvunnit med tiden pga utvecklingen i samhället generellt. Det är ju bara att acceptera. Även konsulter får ju följa med tidens gång. Finns inte marknaden så får vi skapa en ny marknad med ny kompetens för att möta nya behöv och önskemål.
Det är väl det som gör livet spännande :-)
Instämmer! Och fördelen som egenföretagande konsult är ju bland annat flexibiliteten. Den stora konsultbyrån med några tusen anställda är betydligt mindre anpassningsbar och borde – tycker jag – ta sig ordentliga funderare på vad de kan göra för att behålla sina positioner.
Även om informationen finns tillgänglig så innebär det inte att man kan läsa sig in på ett ämne utan att det ”kostar”. Jag är av den övertygelsen att alla är experter på sitt område, dvs det tar tid att läsa sig in och bli kunnig i ett ämne. Om jag som beteendevetarkonsult vill marknadföra mina tjänster så kan jag givetvis sköta marknadsföringsdelen själv men jag föredrar att ta in kompetensen utifrån. Det finns massvis av inormation tillgänglig, precis som du säger. Däremot kan den tillgängliga informationen vara en hjälp om man vill gå in på ett ämne ytligt, då kan man lättare sålla bort lättviktare på området. Jag är övertygad om att vi konsulter hyrs in på basis av att man inte har tid läsa in och tillägna sig ny information i ett område utan att det blir mest lönsamt att ta in en konsult under en bergänsad tid (med sin kunskap). Det är alltså en prioriteringsfråga.
Man kan hyra in konsulter av huvudsakligen två anledningar: För att man inte hinner göra jobbet själv eller för att man inte kan göra jobbet själv. Generellt är det lättare att ta betalt som konsult i den andra av dessa kategorier. Hyr man in en konsult för att man själv inte hinner så är prisfrågan generellt det viktigaste kriteriet.
När informationen – och kunskapen – blir mer tillgänglig på nätet blir det också andelen som anlitar konsulter av tids-skäl större än tidigare. Priskonkurrensen blir hårdare och det blir generellt svårare att ta betalt som konsult.