ERIK: Välkommen till Jobbet & Livet, podden där vi pratar om jobbliv och hur du känner dig stimulerad och fortsätter trivas på jobbet. I dag ska vi prata om en spännande fråga, nämligen: ”Hur vet man egentligen att man faktiskt är bra på sitt jobb?” Erik Fors-Andrée heter jag. Jag jobbar med att hjälpa människor vidare i jobblivet, och jag har med mig Andreas Utterström.
ANDREAS: Goddag.
ERIK: Goddag, goddag. Ja, hur vet man egentligen? Vad tänker du kring det, Andreas?
ANDREAS: Oj, oj, oj. Den frågan är svårare att svara på, än vad det först kan verka. Det jag framför allt tycker är svårt, det är att veta hur man ska bedöma det andra människor säger. Därför att ibland så är de inte ärligare, och ibland kan de ha fel, även om de är ärliga. Så där hoppas jag att du har lite bra svar, eller tankar, om hur man helt enkelt ska värdera andras feedback.
ERIK: Ja, jag har några frågeställningar också som vi kan komma tillbaka till, på hur man kan tänka för att lista ut om man är bra på sitt jobb eller inte.
ANDREAS: Mm, men det här med att det känns som att man inte är bra på sitt jobb, kan inte det bara vara ett litet anfall av dåligt självförtroende, som alla känner ibland?
ERIK: Det kan det absolut vara. Det kan vara någonting som är tillfälligt, att just den här uppgiften, eller just i dag, så känns det lite sämre. Men sen kan det gå lite längre än så, där det faktiskt återkommande finns en känsla av att: ”Men jag kanske inte riktigt klarar det här.” Är det så att man lider av imposter syndrome, då behöver man helt enkelt ta sig ur det, på något sätt. Men jag tänker om man nu verkligen är dålig på sitt jobb? Alltså, det är den känslan som är så svår och knivig att ta tag i.
ANDREAS: Men hur vet man det då, för det första?
ERIK: Jag har några frågeställningar som jag tycker att man kan ställa sig. Första frågan: ”Skulle vem som helst kunna ersätta dig i det du gör?” Skulle en praktikant kunna ta ditt jobb, till exempel?
ANDREAS: Men behöver det betyda att jag är dålig på mitt jobb? Om svaret är ja, nästan vem som helst skulle kunna göra mitt jobb.
ERIK: Det kan det definitivt vara. Samtidigt tror jag att de allra, allra flesta uppgifter, de allra, allra flesta roller, så finns det faktiskt en viss kunskap och kompetens, som kommer med erfarenhet. Man blir bättre på nästan allting man gör. Så kan du se, efter att ha varit i en viss roll i ett år eller så, att vem som helst skulle kunna göra det här på precis samma sätt som du själv, så är det nog ett tecken på att, okej, det här kanske inte är din grej riktigt. Nästa fråga, det är: ”Gillar du det du gör?” Och det här är lite intressant, för det som är väldigt tydligt …
ANDREAS: Säger mannen som har föraktat och förkastat uttrycket arbetsglädje. Vad är nu detta?
ERIK: Ja, men precis, arbetsglädje. När man gillar någonting, så är man för det allra mesta bra på det, och när man är bra på någonting, så tycker man för det allra mesta att det är roligt. Inte alltid naturligtvis. Du kan tycka att något är kul, och sen förändras det, till slut så är det inte längre så roligt. Eller tvärt om, det kan finnas någonting som du faktiskt är jättebra på, men aldrig egentligen har tyckt är roligt. Så att det är förstås ingen hundra procentig regel, men generellt så är det ändå så att vi är bra på det vi gillar och vi gillar det vi är bra på.
ANDREAS: Och det här ska inte, som jag ser det i alla fall, förväxlas med om det man gör är viktigt?
ERIK: Nej, det är någonting helt annat.
ANDREAS: Det finns många arbetsuppgifter som är oviktiga, men intressanta och roliga.
ERIK: Verkligen, och det är lätt att lura sig själva också, att: ”Bara för att det här så viktigt, så kanske man faktiskt tror att man är så himla bra på det, och tycker att det är så himla roligt. Ja, nästa fråga: ”Får du positiv feedback?” Och där kan man säga, att de allra flesta människor, får positiv feedback i någon form. Sen kan det vara en jättedålig organisation, eller du kan ha en jättedålig chef, som gör att du får alldeles för lite positiv feedback. Men får du någon positiv feedback över huvud taget? Hur mycket positiv feedback får du? Försök att vara uppmärksam på det.
ANDREAS: Precis, om du jobbar som kronofogde, åker ut och gör utmätningar, så kanske de du träffar inte är jätteglada av förklarliga skäl, men du får positiv feedback av din chef eller dina kollegor, för att du är duktig på det här jobbet.
ERIK: Absolut. Ytterligare en fråga att ställa sig: ”Skapar du någon form av resultat?” Och det kan se olika ut på massor av olika arbetsplatser. Jobbar du i en säljorganisation, till exempel, så är det klart att du kan mäta din försäljning. Där är det väldigt tydligt hur du mäter framgång. Och jobbar du i en sån organisation, så kan du ganska konkret se: ”Skapar jag någon form av värde? Skapar jag någon form av resultat?”
ANDREAS: Och nu pratar vi inte bara ekonomiska resultat?
ERIK: Nej, vi kan prata resultat på många plan. Det kan handla om att du sprider mycket glädje runt omkring dig, det är också ett sätt att göra ett bra jobb, beroende på vilken roll du har, förstås.
ANDREAS: Och du hade en sista fråga också, vet jag?
ERIK: Ja, den sista. Får du mer och mer att göra, så är det oftast ett tecken på att du faktiskt är riktigt bra på någonting. Har du en tendens att få mindre och mindre på ditt bord, så kan det vara ett tecken på att allting inte riktigt fungerar som det ska.
ANDREAS: Vad ska man göra sen då, med de här resultaten, tycker du? När man har ställt de här frågorna till sig själv.
ERIK: En till sak att fundera på, innan man drar allt för hårda slutsatser om sig själv här, det är att fundera på: Vad menar jag egentligen med bra? Och vems måttstock är det jag använder? Är det min definition av bra, eller är det min organisations definition av bra? Är det till och med så att det är mina föräldrars definition av vad som är bra? Vem är det jag mäter mig mot, vem är det jag vill tillfredsställa? Vems förväntningar är det jag försöker att leva upp till?”
ANDREAS: Dels så måste man vara ärlig mot sig själv, och så måste man värdera vad andra har sagt. Man måste fundera över vad resultat är, och vad det egentligen innebär att man gillar någonting. Det blir ganska snabbt nästan lite filosofiska frågor.
ERIK: Absolut, det blir det. Någonstans om man börjar ställa sig frågan också: ”Vad menar jag med bra?” Så kanske man inser att: ”Ja, men jag är väldigt bra på det jag gör, utifrån vad organisationen kräver. Men jag är ändå inte nöjd.” Och det kan bli väldigt djupt. Vad är det som gör att jag inte är nöjd? Är det så att jag vill prestera någonting helt annat? Är det så att jag kanske har valt fel linje? Det kanske är något helt annat jag egentligen ska göra för att få den där tillfredsställelsen, av att känna att jag själv tycker att jag har gjort ett bra jobb.
ANDREAS: Mm, finns det något annat man ska tänka på också, när man gör den här lilla utvärderingen med sig själv?
ERIK: Till syvende och sist så måste man väga för och mot på något sätt, och se saker i ett sammanhang. Är det så att det här är ett utslag av bluffsyndromet, och att i själva verket så är du faktiskt väldigt bra på ditt jobb? Eller, är det så att det finns någonting annat bakom? Och då måste man ha modet, tänker jag, att ta till sig av det, och faktiskt se: ”Hur kan jag göra en förändring? Vad är det som jag kan förändra i min situation, eller i mitt val av jobb?”
ANDREAS: Men om man kommer fram till: ”Jag är inte bra på det jag gör nu.” Betyder det då att man ska byta jobb, eller betyder det att man ska byta arbetsplats?
ERIK: I många fall kan det absolut handla om att byta arbetsplats. Fortsätta göra det du gör, men i ett annat sammanhang, för att jag tror vi ofta har tendens att dra för stora växlar av sånt här, också. Jobb är ofta en identitetsgrej, och upplever man att man får negativ feedback, eller att det inte riktigt fungerar som det ska, så är det tyvärr rätt lätt att dra slutsatsen: ”Ja, men jag suger på det här, jag kommer aldrig att fungera i den här rollen.” Och så behöver det inte alls vara, utan det kan vara så att du är i fel organisation, du har fel chef, eller att just det här sammanhanget inte fungerar för dig. Du kanske presterar alldeles utmärkt med samma uppgifter, i en helt annan organisation.
ANDREAS: Mm, så vad är din huvud-take away från allt detta, Erik?
ERIK: Jag skulle säga att en huvud-take away är att, mest sannolikt är faktiskt att du är bra på ditt jobb. Du har hamnat där av en anledning, och du har kvar jobbet av en anledning. Det är lätt att känna ett visst tvivel, och det är sunt att känna ett visst tvivel. Det vore otroligt tråkigt om man inte gjorde det. Ska man kännas att man utvecklas och stimuleras, så behöver det finnas någonting som också är lite obekvämt, och som man kanske inte känner sig helt hundra på.
ANDREAS: Så hur ofta borde man göra detta, tycker du? Är det här något man ska göra regelbundet, eller när de här tankarna kommer och smyger sig på?
ERIK: Det är intressant. Gör man det lite för ofta, så är väl det ett tecken i sig, att det inte riktigt känns bra. Återkommer du till frågeställningen allt för ofta, så kan det vara ett tecken på antingen, återigen, bluffsyndromet, du tror att du inte är bra, men du egentligen är bra. Eller, återigen, du är faktiskt inte bra. Så det är väl bra att ställa sig den här frågan, en gång per år, eller något. Sen kanske man kan göra det ibland ändå, men jag skulle inte lägga in det i en rutin kring nyår. Det känns lite för negativt.
ANDREAS: Ja. [skrattar]
ERIK: Tack för i dag, det var allt för oss. Ni hittar mig på LinkedIn, Erik Fors-Andrée. Där fortsätter diskussionerna, och vi hörs igen nästa vecka.