Värdeord uttrycker inte alltid vad man är eller står för. De uttrycker något man strävar efter och vill vara. Gott så. Det är bra att ha visioner och rättesnören. Men det är intressant att att se på organisationers värderingar med det här i åtanke. 

Att värdeord uttrycker något man strävar efter innebär också att de ofta avslöjar vad man anser sig ha problem med idag. Jag besökte ett företag som beskrev sig så här:

”Vi är den viktigaste aktören inom vårt område”

Det är de inte. De vill vara det och ett första steg i att bli det är att sätta upp det som vision. Samtidigt säger det förstås något om vad företaget prioriterar: att vara viktigast. Det jag läser mellan raderna och som jag förstår det när jag får höra mer av dem, så upplever de idag ett problem att inte vara kundens första val. Man missar för många affärer och får lägre marginaler. Visionen har alltså (gissar jag) uppkommit mer som ett resultat av vad man ser som problem – än som en ärlig formulering av vad man faktiskt värdersätter.

I sina värderingar skriver samma företag ungefär så här:

”Vi samarbetar och visar respekt för varandra och andra”

Här blir det ännu mer intressant. Det här företaget uppfattas nämligen av många som ”fyrkantigt” och svårt att samarbeta med (på gott och ont – det finns positiva sidor av samma sak).

Det är inget fel alls i att ha samarbete som en av sina värderingar. Men i det här fallet är det resultatet av något man upplevt som ett problem, istället för något man genuint tycker är viktigt. Gör det någon skillnad? Ja, i allra högsta grad! Om man överhuvudtaget tror att visioner och värderingar är viktiga (vilket jag gör) så är det en stor skillnad mellan å ena sidan:

  • det är ett problem att vissa kunder upplever oss som oflexibla, vi får för försöka gå på djupet och förstå vad det beror på och vidta åtgärder (alternativt välja bort de kunderna)

och å andra sidan:

  • det är ett problem att vissa kunder upplever oss som oflexibla, vi sätter upp det som en av våra tre viktigaste värderingar att vi ska vara flexibla

Att något är ett problem som behöver åtgärdas betyder inte att det ska göras till hela företagets viktigaste prioritering.

(Not: De två utdragen ovan är redigerade eftersom det viktiga inte är vilket företag det gäller.)

Detta inlägg är #7 i utmaningen #blogg100, som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar.

Jag vill påskynda utvecklingen mot ett mer flexibelt, öppet och dynamiskt arbetsliv. Jag är entreprenör, föreläsare och digital affärsrådgivare. Från att ha jobbat i stora organisationer som PwC, Socialstyrelsen och Försvarsmakten, driver jag nu ett litet team där kultur och samhörighet byggs med digitala verktyg. Utan kontor och med spridning över fyra kontinenter samarbetar vi helt online. Vill du prata mer? Du hittar mig på bland annat LinkedIn eller så kan du hitta en tid i min lunchkalender.