Här är några vanliga utmaningar jag tycker man stöter på om och om igen när man jobbar med förändringsprojekt i stora organisationer. Har du fler exempel så lägg gärna till i kommentarsfältet!
Stuprör
Det finns starka avdelningar och enheter med bitvis egna agendor. Det är svårt att samarbeta utanför stuprören och de har en tendens att själva styra över vilka som vara delaktiga och inte.
Skyttegravar
Det här inget man talar öppet om men det är ändå nåt som alla känner till. Kan ofta grunda sig i en kamp om prestige eller resurser. Vanligast är det mellan stödavdelningar eller mellan en stödavdelning och resten av organisationen: Alla skyller på IT-avdelningen till exempel.
Arkiv
Stora organisationer har för det mesta också mycket historik och många ömma tår. Arkiven över allt man redan provat – och allt man bestämt sig för att inte prova – är stora och det finns mycket att ta hänsyn till. “Så har vi inte gjort förut”-tendensen är väldigt tongivande.
Förstudier
Stora organisationer producerar ofta enorma mängder dokument – ofta förstudier av olika slag. Vid ett tillfälle var jag med i en förstudie som hade som problembild att man tidigare gjort en förstudie. Nu skulle man alltså göra en förstudie för att titta på möjligheterna att inleda projektet i enlighet med slutsatserna i förstudien. Det blir lätt en oändlig regress.
Löpande band
Det finns ofta en tendens i den här typen av organisation att man gör samma sak om och om igen. Vad det beror på kan man förstås spekulera i men generellt har det att göra med att man inte lyckas genomföra det man sagt. Så man får helt enkelt säga det igen. Hur många årliga konferenser lyfter upp samma problem och utmaningar som man redan pratat om de senaste fem eller tio åren?
Stoppa huvudet i sanden
Stora organisationer är ofta regelstyrda. Det finns många regler och mycket man ska akta sig för att göra fel på. Konsekvens: Man stoppar huvudet i sanden. Syns jag inte så finns vi inte – och då kan jag ju i alla fall inte göra fel.
Skygglapparna på
Många är så upptagna av det de sysslar med för dagen att de glömmer lyfta blicken och se de stora perspektiven. I en förändring är det till exempel viktigare (eller i alla fall mycket lättare) att hålla fast i det jag gör här och nu än att se den större bilden av vart vi är på väg.
Inifrån-perspektiv
Man tar sig själv för given – både som organisation och som medarbetare. Man ser från sitt eget perspektiv, men har svårare att se från andras perspektiv. I expertdrivna organisationer blir detta ännu tydligare. Kunden och uppdragsgivaren/ägarna blir inte det viktigaste perspektivet.
14 svar
[…] shared Svårigheten att leda förändring i stora organisationer. Svårigheten att leda förändring i stora […]
Om det fanns ett samlingsnamn för alla dessa så hade du ett sommar träffat på.
Kunskap vad ’r det??? – Vid ett tillfalle for ungefär ett ar sedan ringde jag upp en viss froken hos Ledarna hon var ansvarig for utveckling/forskning. Jag berattade att jag har forskatt inom omradet ekonomi pa internationell samt nationell niva jamte organisation i 25 ars tid, hon tyckte KUL ,vi borjar narma oss forskning vi med…eeeh, men vore det inte lämpligt med att kolla vd jag presterat under mina ar, visst det vore kul men vi har just fatt pengar och vi skall forska…Jahaa uppfinna hjulet pa nytt naa men det ar kul att forska…de hade ju fatt pengar medan jag inga hade sa dom hade all ratt att forska ivag sina pengar…Smarta lirare det har uppfinna hjulet pa nytt Ata banan pa tvären kul hela min forskning har kostat max 3000 kronor per manad och da levde jag upp en del av pengarna. Historien sager inget om hur stora resurser dom hade fatt Eeeeh vad ar LEDARNAS Idag…Milorad Rasovic Utvandrad sate
Känner igen mig. Så, när kommer inlägget om hur man ser till att undvika dessa fallgropar?
Hur man navigerar i en sån organisation när man väl är där kommer jag nog att skriva mer om. Tror en grundläggande sak är att börja se ”internpolitik” som något naturligt. Då kan man också lättare hantera den. Ett tidigare inlägg på temat: http://www.vd-blogg.se/barn-och-ideer-tar-nio-manader-att-foda-fram
Bra sammanfattning. Känner igen mig från tidigare jobb. Om jag skulle peka på en orsak så är det brist på kraftfull ledare med rätt mandat. En eldsjäl som inte viker. Som kämpar och står kvar när det blåser.
Håller helt med. Och vill tillägga att den personen måste sitta väldigt långt upp.
Härlig sammanfattning! saknar Ångloket – den som kör över allt och alla och bryr sig inte det minsta om ”spåren” som uppstår efter körning.
Sant! De finns ofta. Man kanske kan trösta sig med att de inte brukar vara så långvariga, eller vad säger du?
Precis, ångloket drar fram rätt fort och forsätter vidare. Dock kan arbetet att ordna till ”spåren” långvarigt/kostsamt.
saknar småpåvarna, de som kan allt om ”sin”, sak och därmed kan de även allt om allt som har den minsta anknytan till deras ”sak”
Yes, sant! Småpåvar finns det ofta gott om. Mest påviga är de som andra pratar om på möten och säger sånt som ”så kan vi inte göra för det kommer inte [småpåve] att acceptera”…
Fantastiskt att man inte kommit längre inom förändringsbranschen. Fastnar på såna här små minor är det inte konstigt att i stort sett alla förändringsprojekt misslyckas kapitalt.
[…] shared Kommentarer till Svårigheten att leda förändring i stora organisationer av Karl. Kommentarer till Svårigheten att leda förändring i stora organisationer av […]