En av orsakerna till att juristbranschen bitvis har dåligt rykte är att många människor som är i väldigt utsatta situationer ändå inte får hjälp. ”Jurister och advokater bryr sig inte – de är bara ute efter case som de säkert kan vinna.”
Svante Brunnberg hade igår ett ärende som sätter den här problematiken på sin spets.
Du hade ett möte där kunden inte blev nöjd, vad hände?

Jag hade ett möte som gav mig ett svårt moraliskt dilemma. Det kom en kvinna på 75 år till mig som var på väg att bli utkastad från sitt hem efter 28 år. Jag insåg ganska snabbt att hon inte skulle kunna vinna målet, det fanns helt enkelt inget juridiskt stöd. Med största sannolikhet var det ett ärende som jag inte skulle kunna lyckas nå framgång med. Jag bestämde mig för att vara väldigt tydlig med att jag inget kunde göra.
Blev hon missnöjd när du sa att du inte kunde gå vidare med ärendet?
Hon tyckte att jag inte förstod henne. Hon trodde att jag tyckte att hennes ärende var för litet för mig och att jag inte tog det på allvar. Oavsett vad så ville hon överklaga till Europadomstolen för brott mot mänskliga rättigheter.
Jag förklarade att jag höll med henne rent moraliskt, jag tycker att hennes situation är hemsk och skulle verkligen vilja hjälpa henne. Det är en dröm för mig att kunna hjälpa till i just ett sådant ärende där människor blir riktigt utsatta och jag skulle gärna överklaga till Europadomstolen. Men chansen att vinna – eller ens få det prövat – var mindre än att vinna på Lotto.
Men om hon trots allt ville chansa och gå vidare, varför kunde du inte hjälpa henne med det?
Visst, så kan man se det. Det är ju klienten som väljer att gå vidare trots de dåliga oddsen. Om jag som jurist inte tar mig an fallet så gör jag henne missnöjd. Men problemet är att de gånger man går vidare med såna här ärenden och till slut förlorar så blir klienten ännu mer missnöjd. Trots oddsen har de hoppats att vinna. Och när de inte gör det blir de besvikna och är inte heller beredda att betala.
Så problemet är att kunden blir missnöjd hur du än gör i en sån situation?
Jag blir så trött av missnöjda klienter, jag vill verkligen göra folk nöjda. Jag vill att vi ska vara en byrå som tar även case som andra tackat nej till. Men klienten blir i alla fall missnöjd.
I tidigare fall har skickat in omöjliga överklaganden och sedan fått klagomål för att det kostade klienten pengar bara för att få bekräftat att de inte fick rätt. Så för att undvika klagomål försökte jag nu att inte ta in henne som kund. Det gör henne också missnöjd och skapar uppfattningen att jag är kall, dryg och inte ville ha så små ärenden som hennes.
Hur tycker ni att man ska göra i en sån här situation? Finns det en lösning som kan göra klienten nöjd?